Gabriels spelvärld ska rädda den riktiga
Klimatförändringar är ingen lek. Men det kan vara ett spel. Spelstudenten Gabriel Rivano Eckerdal, 19 år, vill utveckla dator- och tv-spel som handlar om hopp och överlevnad.
– Jag vill utforska döden som koncept, vad människan är villig att göra för att undvika den, säger Gabriel Rivano Eckerdal.
För 19-årige Gabriel Rivano Eckerdal har dator- och tv-spel som för många andra gamers haft en eskapistisk funktion. Under sena mellanstadiet och högstadiet då Gabriel Rivano Eckerdal kunde känna sig nedstämd av saker omkring sig så blev spelvärlden något att fly till. En annan värld där han kunde ha ett annat namn.
Men Rivano Eckerdal ser även spel som en konstform och likt den, slarvigt uttryckt, traditionella konsten menar han att spel kan behandla stora samhällsfrågor.
– Det är något av en kontrovers kanske, att se spel som en konstform men jag tycker verkligen att det är så. Jag ser det som ett uttryckssätt helt enkelt.
Därför är Rivano Eckerdal inte rädd för att sätta tänderna i politiska frågor, även om han försöker blicka utanför just sin personliga åsiktssfär.
– Jag ser mycket rädsla för krig, för katastrofer, för döden och vad som händer med klimatet.
Av dessa skäl, förenat med kärleken till spelande, studerar Rivano Eckerdal speldesign på Skurups och Fridhems folkhögskola i Malmö.
– Det jag gillade med speldesignen var att försöka skapa en interaktiv upplevelse, som får spelaren att uppleva en berättelse mer än en film eller en bok och känna att de kan påverka.
”Jag brukar gå och titta på stenar.”
Enligt statens medieråd spelar 92 procent av alla barn mellan 9 och 16 år dator- och tv-spel. En bit över hälften av alla vuxna gör det vilket innebär en del stillasittande inomhus för den svenska befolkningen.
Många unga har dessutom klimatångest. Men vad gör spelandet för ungas relation till naturen?
Gustav arbetar som personlig assistent och tillbringar varannan torsdag i spelens hus i Malmö, då föreningen Mega arrangerar spelträffar. För honom är naturen en viktig del av livet.
– Jag gillar att gå ute i skogen. Kanske se något djur, men det händer inte så ofta, säger han och skrattar.
Ett perspektiv som Gustav tar med sig när han kliver in i spelens världar.
– Det är alltid kul att se på hur spel är gjorda. Jag brukar gå och titta på stenar eller träden och se hur snygga de är, smådetaljerna liksom.
Alexander Cederholm var med och grundade Mega och har varit spelkritiker i över tio år. Han ser en bransch som framför allt arbetar med spel som har en tydlig konflikt, ofta med våldsinslag eller herravälde som mål.
Men samtidigt har något hänt i spelvärlden de senaste tio åren. Kritik utifrån men även en ökad medvetenhet har gjort att spelmakare oftare arbetar med kvinnliga protagonister och generellt hur kvinnor porträtteras i spel.
Spelen är idag mer samtidsmässig i frågor om jämställdhet men ännu är en av de största utmaningarna för mänskligheten, klimatförändringarna, ett relativt ovanligt tema i spel.
Även om det finns post-apokalyptiska spel som utspelar sig efter en stor miljökatastrof.
– Det bästa sättet att sälja ett spel är en konflikt av något slag. Så du kan inte göra klimatförändringarna som den centrala frågan, då ska du slåss mot naturen. Resultatet av klimatfrågan, det är vad film och spel är intresserade av. Alla katastrofer och skit som kommer inträffa, det är spännande och det kan man göra nånting av, säger Alexander Cederholm.
”Svåra problem leder till bra spel.”
Amerikanskan Robin Hunicke arbetar med speldesign och produktion för spelföretaget Funomena i San Francisco. Hon var med och producerade spelet Journey som släpptes 2012 och hyllades för sina komplexa skildringar av människan och naturen.
Hunicke besökte konferensen Nordic Game i Malmö, för att tala om hur spelbranschen kan ta steg in i framtiden. Rent teknologiskt men även hur spel kan skildra samhällsfrågor som sexism, rasism, hemlöshet och klimatförändringarna.
Hon talar om att låta forskarna bedriva sitt arbete om klimat men under tiden kan spelutvecklare göra sitt för att ha en påverkan.
– Spel är system, planeten är ett system och vi kan börja tänka på det. Tänk om en extrem väderhändelse inträffar och 1000 människor måste omplaceras till din stad. Hur löser du det? Det är något du kan göra ett spel om och det hade varit väldigt kul att spela. Svåra problem leder till bra spel, säger Robin Hunicke.
Hemma i sitt rum, fingrar Gabriel Rivano Eckerdal efter ett spel från barndomen i en lätt dammig låda.
– Djuphavsäventyret, det var en skurk som hotade att förstöra världens hav- och djurliv. Man ska hjälpa ett gäng marinbiologer att forska om havet och stoppa denna ”bad guy”. Man lär sig mycket om havsliv och miljöförstöring. Vad man måste göra för att bevara ”the environment”.
Han säger det inte rakt ut, men tycks ändå stämma in i Robin Hunickes beskrivning om vad som definierar ett bra spel.
– Jag vill utforska döden som koncept, vad människan är villig att göra för att undvika den.
Spel som förenar mörker och ljus, tror Gabriel Rivano Eckerdal skulle vara ett bra spel som tar upp klimatfrågan.
– En nära dystopisk framtid, det vi alla är rädda för. Stor hopplöshet men samtidigt den där gnistan av hopp, det tror jag hade varit ett effektivt sätt att förmedla det.
