Vårt älskade flyg
Menar vi allvar med att vi faktiskt bryr oss om klimatet så borde vi flyga mindre, säger forskarna. Men lever vi som vi lär?
– Man kan väl sitta på charterresan till Thailand och förfasa sig över växthusutsläppen också, men man gör det ju lika fullt. Och varför man gör det, ja, jag vet inte.
Tomas Augustsson har varit journalist i trettio år. De senaste femton åren har han bevakat flygbranschen. Sedan slutet av 1990-talet är han medarbetare på Svenska Dagbladets näringslivsredaktion.
”Man kan väl sitta på charterresan till Thailand och förfasa sig över växthusutsläppen också, men man gör det ju lika fullt. Och varför man gör det, ja, jag vet inte.”
Att som vuxen förstå frågan om klimatet och miljöns vara eller inte vara kan kännas ogreppbart och som en cocktail av argument och siffror. Det är lättare att ta till sig om vi som människor kan relatera, helst av allt ska det vara något som vi gör eller ligger nära vår egen vardag – flygresandet är ett sådant exempel.
I början av maj publicerar Dagens Nyheter en artikel på sina junior–sidor. Under rubriken ”Dyrare att flyga – för klimatets skull” förklarar en kort artikel i fråga och svar–form den nya flygskatten som trädde i kraft i Sverige den 1 april i år. Eftersom artikeln riktar sig till barn och unga så är språket anpassat därefter.
Artikeln besvarar nio frågor som handlar om flyget, flygresande och vad man kan göra om man vill påverka klimatet positivt. Som källhänvisning i slutet på artikeln står Naturskyddsföreningen.
Från början publicerades texten om flygskatten i tidningen Kamratposten. Det är även Kamratpostens redaktion som gör Dagens Nyheters juniorsidor.
Några dagar efter att Dagens Nyheter gjort sin publicering sitter tre personer på sina kontor runt om i Stockholm. De känner en växande frustration. Bilden av deras bransch har fått utstå mycket och den mediebild som etablerats blir mer och mer ensidig anser de.
Något måste göras, de talar med kunniga personer inom medieområdet och bestämmer sig sedan för att göra ett gemensamt utspel.
”När vi gjorde anmälan så var det väl också lite ett uttryck för att nu får det vara nog. För just den här artikeln var så uppenbart fel i alla dess beståndsdelar.”
Flygbranschens tre intresseorganisationer skriver ett öppet brev och anmäler Dagens Nyheters artikel till pressombudsmannen.
De förklarar att åtgärden är ”smått unik” och vädjar till en mer ”objektiv rapportering och balanserad ton i debatten”. Både Dagens Nyheters chefredaktör och Naturskyddsföreningens ordförande får en kopia på anmälan och brevet.
– När vi gjorde anmälan så var det väl också lite ett uttryck för att nu får det vara nog. För just den här artikeln var så uppenbart fel i alla dess beståndsdelar, säger Peter Larsson.
Han är VD för Svenska Regionala Flygplatser, som är en samarbetsorganisation för Sveriges icke-statliga flygplatser. På hemsidan går att läsa vad organisationen arbetar med, ”att utveckla flygtrafiken och därmed tillgängligheten för alla Sveriges regioner”.
Artikeln i DN är varken början eller slutet på debatten om flyget och inte heller ensamt det som flygbranschen reagerar på. En stor del av debatten kretsar kring siffror och tolkningen av dessa. Så har den gjort en längre tid. Både om den nyligen införda flygskatten men likväl om flygets klimatpåverkan. Rektorer på KTH och Chalmers gick i april ut på DN Debatt och efterfrågade ”hyfs och kunskap” i debatten om flyg och klimat, samtidigt som flygbranschen i början av året försökte ge sin bild.
Peter Larsson skriver inte ensam under det öppna brevet. Med sig har han kollegan Henrik Littorin. Han är tillförordnad generalsekreterare för Svenskt Flyg.
Henrik Littorin beskriver det som att han kastats in i flygdebatten och frågan om hans branschs klimatpåverkan.
Svenskt Flyg företräder sex stycken aktörer från flygbranschens olika områden. Branschföreningen har funnits i 25 år och fungerar som en samlande kraft för att driva flygbranschens olika profilfrågor som bestäms tillsammans av medlemmarna.
Föreningen Svenskt Flygintresse AB, som är det fullständiga namnet, har två profilfrågor: miljö och klimat och flygets betydelse. ”Profilfrågan, flygets betydelse har som syfte att tydliggöra det kommersiella trafikflygets och flygindustrins betydelse och nytta för det svenska samhället i sin helhet.”
Då den förre generalsekreteraren slutade i höstas kom Henrik Littorin in för att formulera den färdplan för ett fossilfritt flyg, som man nu lämnat till regeringen inom ramen för satsningen ”fossilfritt Sverige”.
Med sig i brevskrivandet och anmälan till pressombudsmannen har Peter Larsson och Henrik Littorin ytterligare en kollega, Fredrik Kämpfe.
Fredrik Kämpfe företräder flygbranschen inom bransch– och arbetsgivarorganisationen Transportföretagen.
Tre branschföreträdare med ett tillsynes omöjligt uppdrag, att företräda en flygbransch under attack och samtidigt lyckas nå ut med sina argument och budskap.
Ingenting är svart eller vitt, som Henrik Littorin själv uttrycker det under vårt samtal. Att detta faktum skulle gälla även flygfrågan tycks inte självklart.
Henrik Littorin ska vara tillförordnad generalsekreterare för Svenskt Flyg fram till sommaren. Till vardags är han analytiker hos det statliga bolaget Swedavia som äger och driver tio av Sveriges flygplatser. Han ringar in det både han och hans kollegor beskriver:
– Medier får givetvis göra precis hur de vill, men har man bestämt sig för att lyfta upp en fråga som ofta är starkt vinklad åt ett håll så tycker jag att man bör vara beredd på att lyfta fram andra vinklar på frågan också. Där har vi haft det tungjobbat, säger Henrik Littorin.
Tomas Augustsson menar att branschens företrädare reagerar som de gör av en stark frustration gentemot att deras perspektiv inte får ta plats i debatten.
Den här frustrationen, är den berättigad?
– Ja, det tycker jag nog till viss del att den faktiskt är. Det är rätt tydligt många gånger hur man tar en rätt självklar bild att det bara ska vara negativt med flyget. Man tar just miljöargumenten rakt upp och ner.
Ingen av branschens företrädare menar att vad som sker med anmälan till Pressombudsmannen är det viktiga i sammanhanget. Utspelet framstår mer och mer som en symbolhandling i en språngmarsch som verkar omöjlig att vinna för en blåslagen flygbransch.
”Jag tror kanske att om man tittar närmare så är det några få som reagerar så fort vi gör eller säger någonting och som i ryggmärgen tycker att vi måste ha fel och det kommer de troligtvis alltid att tycka.”
– Förr i världen kontaktade man DN-debatt och så skrev man där, och då kunde man kanske styra debatten där och på några platser till. Men på nätet är det ett ständigt flöde som gör att det bildas en svans i alla möjliga frågor. Mycket av det blir en sund och bra debatt, men väldigt mycket blir sidospår och överdrifter, säger Peter Larsson, Svenska Regionala Flygplatser.
Peter Larsson har egentligen inte tid att prata och sitter mitt i vad han beskriver som ett ”prekärt” läge och hänvisar till den nyss inträffade konkursen av flygbolaget Nextjet.
Han ger samma bild som sina två kollegor, att organisationen han företräder har mycket knappa resurser och små möjligheter att nå ut.
Att Dagens Nyheters artikel är riktad till barn och att ni samtidigt vädjar om en mer balanserad ton i debatten om flyget, kan du ha förståelse för att era kritiker kan uppfatta er som extrema/desperata?
– Jag tror kanske att om man tittar närmare så är det några få som reagerar så fort vi gör eller säger någonting och som i ryggmärgen tycker att vi måste ha fel och det kommer de troligtvis alltid att tycka, säger Henrik Littorin.
– Vi har inte så mycket att förlora på det på något sätt, man har vevat rätt mycket mot flyget.
Uppgivenheten är påtaglig, men är det verkligen hela bilden?
Som Henrik Littorin och kollegorna själva är inne på så efterfrågar de alla nyanser i debatten om flygets miljöpåverkan och möjligheten att få föra fram sina perspektiv.
Svenska Dagbladets Tomas Augustsson delar inte bilden om att flygbranschens intresseorganisationer skulle vara mer utsatta än någon annan branschs motsvarighet.
”De har verkligen ett starkt incitament att göra mycket och då pratar jag inte alls om miljön, då pratar jag om pengar. Enbart pengar.”
Svårigheten för flygbranschen menar han går att förklara med att den inte har något positivt att erbjuda den pågående miljödebatten förutom smärre förbättrade flygplan och liknande satsningar.
Branschens arbete med att ställa om till mer bränslesnåla flygplan är ingenting nytt. Flygbolagens bränslekostnader är enorma. Att hitta motorer som bränner mindre har länge varit en prioriterad fråga.
Här menar Tomas Augustsson att miljödebatten absolut hjälpt till att skynda på arbetet, men kopplingen till miljön är obefintlig.
– De har verkligen ett starkt incitament att göra mycket och då pratar jag inte alls om miljön, då pratar jag om pengar. Enbart pengar.
Var befinner sig flyget om tio år?
– Dels så tenderar man att fokusera på någon fråga i taget. Nu har flyget varit i fokus ganska mycket. Jag är inte säker på att det kommer att vara i fokus på samma sätt längre fram, säger Henrik Littorin.
”Tittar man på flygresandet globalt så är det ingen nergång överhuvudtaget, det ökar ju och det ökar väldigt väldigt starkt.”
Tomas Augustsson ger Henrik Littorin rätt – debatten om flyget kommer att blåsa över.
– Dessutom är det en väldigt lokal trend. Jag ser inte ett spår av det här någon annanstans. Norge har väl haft en liknande debatt, men det är en väldigt svensk fråga just nu känns det som och jag tror att de kan ha rätt i det, det blåser säkert över.
Tomas Augustsson framhåller samtidigt det faktum att flygbranschen just lever på vår totala ovilja till att flyga mindre.
– Tittar man på flygresandet globalt så är det ingen nergång överhuvudtaget, det ökar ju och det ökar väldigt väldigt starkt, säger Tomas Augustsson.
”Det enklaste är att bara hålla tyst och att inte göra någonting publikt för då får man ingenting tillbaka sen.”
Vilka strategier fungerar i det debattklimat som råder? Henrik Littorin har ett förslag:
– Det enklaste är att bara hålla tyst och att inte göra någonting publikt för då får man ingenting tillbaka sen.
Henrik Littorin återknyter på något vis till det faktum han själv berörde tidigare och så även Tomas Augustsson – debatten om flygets klimatpåverkan kommer att blåsa över.
Tills dess att debatten vandrat vidare till nästa fråga så är nog Henrik Littorins förslag det bästa flygets företrädare kan utgå från. Samtidigt kan de luta sig tillbaka och se människan äta Phad Thai i Patong.
