Solceller fortsätter att öka samtidigt som miljögifter skapas i produktionen
Bostadsrättföreningen Rödhaken i Ängelholm har tagit del av statens bidragspott på 915 miljoner kronor till solcellsprojekt. Engagemanget för klimatet är stort men samtidigt skapas miljöfarliga utsläpp i tillverkningsprocessen.
Bostadsrättsföreningen Rödhaken i Ängelholm är en av de aktörer som valt att täcka hela sitt tak med solpaneler. Även om Erik Säfsten, som är föreningens ordförande, är gammal miljöpartist med starka ideologiska rötter i miljörörelsen, så var det något annat som fick föreningen att satsa på solenergin.
– Allting kostar runt 200 000, och med denna förbrukning kommer vi tjäna in detta på tio år. Resten av livslängden är det ju rena rama vinsten. Det var inte svårt att sälja till medlemmarna, säger han.
De räknar med att installationen ska räcka för föreningens elförbrukning som ligger på runt 20 tusen kilowattimmar per år.
– Jag bedömer att vi använder mindre än 20 000. Ibland flyttar det ju in tonårsfamiljer som använder datorerna mycket men en del är pensionärer och andra är inte hemma så mycket. Så jag tror det blir plus minus noll, säger Erik Säfsten.
Men till syvende och sist är miljötänket i projektet viktigt för honom.
– Det är jättebra att användandet av solpaneler ökar för då kan vi ju minska på andra ickeförnyelsebara källor, som vi är starkt beroende av i Sverige. Inte minst kärnkraften då. Och ur ett globalt perspektiv är det självklart att vi ska satsa på sol-, vind- och vattenkraft, säger han.
”Jag är inte så säker på hur miljövänligt framtagningen av dessa solpaneler är”
Det finns däremot en sak som han oroat sig lite för.
– Jag är inte så säker på hur miljövänligt framtagningen av dessa solpaneler är, det har jag inte kollat upp. Det måste innehålla nån form av material. Jag har inte fördjupat mig i det, och det har oroat mig lite, säger han.
I Ängelholm har utvecklingen av solcellsmonteringen varit positiv de senaste åren och privatpersoner står för ungefär två tredjedelar av ansökningarna för statens solcellsbidrag
Under 2015 delades det ut 283 359 kronor i solcellsbidrag för fyra projekt i Ängelholm. Jämfört med 2018 har det redan i maj delats ut drygt 1,2 miljoner solcellspengar. Ökningen går att koppla till att solceller blir bättre samtidigt som priserna sjunker. Mellan 2003 och 2013 sänktes priset med 90 procent och i den riktningen har det fortsatt de senaste åren.
Utdelningen av solcellsbidragen har gått lite upp och ner i Ängelholm de senaste åren, men 2018 sköt det i höjden. Redan i maj månad har utdelningen överstigit toppåret 2016 med nästan en miljon kronor.
För någon som funderar på att köpa solceller kan det kännas svårt att hitta rätt med alla informationskällor och privata aktörer med olika erbjudanden. Det finns två olika former av solceller på marknaden idag: kiselbaserade och plastfilmsbaserade. Kiselbaserade solceller dominerar på grund av ekonomiska och miljömässiga fördelar.
– Kiselsolceller är mer energikrävande att tillverka än tunnfilmssolceller, men tunnfilmsceller innehåller samtidigt mer metaller och halvmetaller som är relativt ovanliga och även kan vara toxiska, säger Linda Kaneryd på Energimyndigheten.
”Solceller är just nu den förnybara elproduktionsteknik som uppvisar den största miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv.”
Solpanelerna konkurrerar idag med vind- och vattenkraft när det gäller alternativ till energikällor baserade på fossila bränslen. Utvecklingspotentialen är stor eftersom tekniken inte är i närheten av att ta tillvara på vad solens strålar erbjuder. En vanlig dag ger solen motsvarande 5-10 tusen gånger den energi som hela vår jord använder.
Den stora fördelen med solenergi är att det inte avger några växthusgaser under själva driften. Men än så länge står solcellerna i sina konkurrenters skugga när det gäller miljövänlighet.
– Solceller är just nu den förnybara elproduktionsteknik som uppvisar den största miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Det beror av att solceller är energikrävande att tillverka och kräver en hel del material i förhållande till hur mycket el de i slutändan producerar, säger Linda Kaneryd.
Produktionen kan alltså bli bättre rent miljömässigt. Inte minst för att minska giftiga ämnen som uppstår i samband med mineralbrytning. Ansvaret från svensk sida kan i detta fall ses som än viktigare eftersom produktionen sker utanför Sveriges gränser. Vi utnyttjar alla fördelar med slutprodukten men lyckas undvika tillverkandets baksida.
”I framtiden skulle man mycket väl kunna tänka sig att solceller är ett så billigt material att vi använder det på allt vi bygger.”
Det finns även frågetecken kring återvinningen av framtida förbrukade solpaneler, vilket regleras på EU-nivå enligt WEEE-direktivet. Det säger att ansvaret för återvinningen av elektroniskt avfall ligger på producenten.
– Man kan uppnå en hög återvinningsgrad i en konventionell återvinningsanläggning, men för att återvinna material som förekommer i små mängder exempelvis vissa jordartsmetaller så behövs specifika återvinningsanläggningar för solceller. I Sverige så återvinns idag mycket få solceller, då de helt enkelt inte nått sin livslängd, så incitamentet för att ha en återvinningsanläggning enbart för solceller är idag låg, säger Linda Kaneryd.
Solceller har på kort tid gått från att vara en spjutspetsteknik som används enbart på rymdfarkoster till att vara vanligt i både villaområden och stadskärnor. I takt med den ökade produktionen har utvecklingen gått snabbare, vilket Linda Kaneryd ser som en fingervisning om hur det kan komma att se ut i framtiden.
– I framtiden skulle man mycket väl kunna tänka sig att solceller är ett så billigt material att vi använder det på allt vi bygger, säger hon.
