Klimat för dummies
Att som journalist rapportera om klimatet är svårt. Ordet ”klimat” får ofta människor att scrolla vidare i nyhetsflödet. Kanske på grund av att svaret på många frågor är ”det beror på”.
Däremot är ”väder” ett ganska säkert journalistiskt kort.
En artikel om väder blir frekvent klickad på webben och det går alltid att göra en säljande löpsedel med vädertema. Artiklar om väder blir alltid lästa och vädret är ett givet samtalsämne i samhällets alla hörn.
Så vad är skillnaden på väder och klimat?
Väder är snöstorm och ösregn, solsken och åska.
Väder kan vara väldigt olika från ett år till ett annat och ge augustivärme i april eller februarikyla i augusti. Men det är ändå väder.
Klimat är, enkelt förklarat, genomsnittsväder under en längre tid, ofta används perioder om 30 år. Hur vädret ”brukar” vara. Därför är alla temperaturer som nämns i klimatsammanhang medeltemperaturer, antingen beräknade på ett helt dygn eller på ett år.
Hur stor den framtida klimatförändringen blir kommer att avgöras av hur mycket växthusgaser vi släpper ut.
Även om vi minskar våra utsläpp av växthusgaser kommer det att bli varmare och komma mer nederbörd i hela Sverige, men förändringens storlek går att påverka.
Skånes klimat kring år 2090
Det blir varmare. Årsmedeltemperaturen kommer att öka med upp till fem grader i Skåne. Det kommer alltså inte göra så stor skillnad på temperaturen varje dag om man ser till gradantalet, men det får effekter. På vintern kommer höjningen göra att vi får färre dagar med ”stabila minusgrader”. Det ger ökad risk för blixthalka och underkylt regn, samtidigt som leran frodas.
Det regnar mer. Nederbörden i Skåne förväntas öka med upp till 50%. En av orsakerna till detta är den förhöjda temperaturen. När luften blir varmare avdunstar vatten snabbare, vilket gör att det finns mer vattenånga i atmosfären som kyls ner och faller som nederbörd.
Havsnivån höjs. Det finns två anledningar till att havsvattennivån beräknas stiga med upp till en meter. Båda orsakas av den globala uppvärmningen. När temperaturen stiger smälter de stora landisarna och glaciärerna vilket gör att smältvatten rinner ut i världshaven och ökar vattenmängden.
Den andra anledningen är så kallad ”termisk expansion”, det vill säga att havsvattnet blir varmare och därmed tar mer plats.
Extremväder blir vanligare. När medeltemperaturen ökar kommer avdunstningen att bli snabbare och därmed ökar tempot i kretsloppet och vädret blir ostadigare. Det innebär att extremväder som till exempel värmeböljor och störtregn kommer att bli både vanligare och kraftigare.
Värmeböljor förväntas öka både i längd och temperatur, upp till tio gånger vanligare än på 1990 talet.
Antalet regniga dagar kommer att öka, liksom risken för skyfall och kraftiga regn, eftersom den ökade temperaturen leder till ökad avdunstning och ger mer vatten i atmosfären.
Markfuktigheten kommer att minska. Utvecklingen av markfuktighet mäts i antal dagar med torka. I dag har vi i Skåne ungefär 15 dagar per år med låg markfuktighet, det vi upplever som torka. De dagarna förväntas bli fler, upp till 30-50 dagar beroende på utvecklingen.
Även dagarna med lågt flöde i åar och vattendrag kommer bli fler.
Årstiderna förändras. Vintern blir kortare och mildare, med mindre snö men mer regn. Temperaturer som pendlar över och under 0 kommer leda till ökade problem med underkylt regn och blöta vägbanor som fryser på. Leran frodas.
Somrarna blir längre, varmare och torrare. Risken för värmeböljor och skogsbränder ökar. Trots att marken blir torrare kommer det regna mer, både antalet dagar med regn och mängden regn kommer att öka, vilket bland annat kommer märkas med att störtskurar och intensiva oväder kommer bli vanligare.
Vegetationsperioden blir längre. Den frostfria tiden på året när växter i naturen växer – vegetationsperioden- blir mellan en och två månader längre. Det ger en längre period för grödor att växa, men också att naturens viloperiod under vintern kommer begränsas till ungefär en månad.
Den ökade förekomsten av extremväder tillsammans med årstidsförändringarna ökar risken för missväxt.
